- Checked
- Reference checked
- Work
- King James Bible
- Language
- English
- Counted as
- Verse
- Reference
- King James Bible
- Citation
- King James Bible 1 Samuel 10:17
- Reference check
- Tier 1
Opening
Theonyma
Opening page.
Opening
Opening page.
Hebrew Reduced
Showing 50 of 350 checked matches: 1 name, 349 texts
Open a name or text for its reference. Text matches are checked source passages.
And Samuel called the people together unto the LORD to Mizpeh;
For her house inclineth unto death, and her paths unto the dead.
The LORD is righteous: he hath cut asunder the cords of the wicked.
The nineteenth to Mallothi, he, his sons, and his brethren, were twelve:
And he saith unto the man which had the withered hand, Stand forth.
LORD, how long shall the wicked, how long shall the wicked triumph?
If I forget thee, O Jerusalem, let my right hand forget her cunning.
Remember ye not the former things, neither consider the things of old.
My flesh trembleth for fear of thee; and I am afraid of thy judgments.
Of Gershom; Libni his son, Jahath his son, Zimmah his son,
I will sing of mercy and judgment: unto thee, O LORD, will I sing.
Have ye not asked them that go by the way? and do ye not know their tokens,
Wherefore, Job, I pray thee, hear my speeches, and hearken to all my words.
And they understood not the saying which he spake unto them.
samudreNa sindhavo yaadamaanaa indraaya somaM suSutam bharantaH
sa no agniH suviiryaM svashvyaM dadhaatu ratnam amRteSu jaagRviH
saa prabruvaaNaa varuNaaya daashuSe devebhyo daashad dhaviSaa vivasvate
praatardaniH kSatrashriir astu shreSTho ghane vRtraaNaaM sanaye dhanaanaam
yasmin vRkSe madhvadaH suparNaa nivishante suvate caadhi vishve
uj jaayataam parashur jyotiSaa saha bhuuyaa Rtasya sudughaa puraaNavat
ayam punaana uSaso vi rocayad ayaM sindhubhyo abhavad ulokakRt
aa no mitraavaruNaa havyajuSTiM ghRtair gavyuutim ukSatam iLaabhiH
vicakSaNaH prathayann aapRNann urv ajiijanat savitaa sumnam ukthya\m
ekaH samudro dharuNo rayiiNaam asmad dhRdo bhuurijanmaa vi caSTe
stuSe yad vaam pRthivi navyasaa vaca sthaatush ca vayas trivayaa upastire
abhraaji shardho maruto yad arNasam moSathaa vRkSaM kapaneva vedhasaH
devaavyo\ naH pariSicyamaanaaH kSayaM suviiraM dhanvantu somaaH
sasavaan staulaabhir dhautariibhir uruSyaa paayur abhavat sakhibhyaH
apaad dhotraad uta potraad amattota neSTraad ajuSata prayo hitam
yad adrayaH parvataaH saakam aashavaH shlokaM ghoSam bharathendraaya sominaH
ghRtapratiiko bRhataa divispRshaa dyumad vi bhaati bharatebhyaH shuciH
sa roruvad abhi puurvaa acikradad upaaruhaH shrathayan svaadate hariH
sa shukrebhiH shikvabhii revad asme diidaayaanidhmo ghRtanirNig apsu
minaati shriyaM jarimaa tanuunaam apy uu nu patniir vRSaNo jagamyuH
ubhaa kSayaav aajayan yaati pRtsuubhaav ardhau bhavataH saadhuu asmai
vadhiid vRtraM vajreNa mandasaanaH sarann aapo javasaa hatavRSNiiH
taM tvaa nu navyaM sahaso yuvan vayam bhagaM na kaare mahiratna dhiimahi
suparNaM vipraaH kavayo vacobhir ekaM santam bahudhaa kalpayanti
astoDhvaM stomyaa brahmaNaa me .aviivRdhadhvam ushatiir uSaasaH
upainam aadhvaM sumanasyamaanaa aa vo gachaati pratRdo vasiSThaH
sa ghaa raajaa satpatiH shuushuvaj jano raatahavyaH prati yaH shaasam invati
navatiM srotyaa nava ca sravantiir devebhyo gaatum manuSe ca vindaH
tuurvann ojiiyaan tavasas taviiyaan kRtabrahmendro vRddhamahaaH
ta aa gamantu ta iha shruvantu sukSatraaso varuNo mitro agniH
νόσφιν ἐφʼ ἱπποπόλων Θρῃκῶν καθορώμενος αἶαν
ἐν ᾧ ἔχομεν τὴν ἀπολύτρωσιν, τὴν ἄφεσιν τῶν ἁμαρτιῶν·
καὶ στήσει τὰ μὲν πρόβατα ἐκ δεξιῶν αὐτοῦ τὰ δὲ ἐρίφια ἐξ εὐωνύμων.
وَإِذَا قِيلَ لَهُ اتَّقِ اللَّهَ أَخَذَتْهُ الْعِزَّةُ بِالْإِثْمِ فَحَسْبُهُ جَهَنَّمُ وَلَبِئْسَ الْمِهَادُ
ذَلِكَ بِأَنَّهُمُ اسْتَحَبُّوا الْحَيَاةَ الدُّنْيَا عَلَى الْآخِرَةِ وَأَنَّ اللَّهَ لَا يَهْدِي الْقَوْمَ الْكَافِرِينَ
وَإِذْ يَرْفَعُ إِبْرَاهِيمُ الْقَوَاعِدَ مِنَ الْبَيْتِ وَإِسْمَاعِيلُ رَبَّنَا تَقَبَّلْ مِنَّا إِنَّكَ أَنْتَ السَّمِيعُ الْعَلِيمُ