- Checked
- Reference checked
- Work
- King James Bible
- Language
- English
- Counted as
- Verse
- Reference
- King James Bible
- Citation
- King James Bible Proverbs 24:8
- Reference check
- Tier 1
Show text
He that deviseth to do evil shall be called a mischievous person.
Opening
Opening page.
Hebrew Reduced
Showing 50 of 424 checked matches: 424 texts
Open a name or text for its reference. Text matches are checked source passages.
He that deviseth to do evil shall be called a mischievous person.
Then call thou, and I will answer: or let me speak, and answer thou me.
Therefore prophesy against them, prophesy, O son of man.
I have chosen the way of truth: thy judgments have I laid before me.
For they eat the bread of wickedness, and drink the wine of violence.
The strangers shall fade away, and be afraid out of their close places.
For thy name’s sake, O LORD, pardon mine iniquity; for it is great.
He looseth the bond of kings, and girdeth their loins with a girdle.
sa kSapaH pari Sasvaje ny u\sro maayayaa dadhe sa vishvam pari darshataH
nakiS TaM ghnanty antito na duuraad ya aadityaanaam bhavati praNiitau
indraasomaa pari vaam bhuutu vishvata iyam matiH kakSyaashveva vaajinaa
tebhir yamaH saMraraaNo haviiMSy ushann ushadbhiH pratikaamam attu
vahniM yashasaM vidathasya ketuM supraavya\M duutaM sadyoartham
raayash cetantii bhuvanasya bhuurer ghRtam payo duduhe naahuSaaya
yuvaaM naraa pashyamaanaasa aapyam praacaa gavyantaH pRthuparshavo yayuH
gomad ashvaavad rathavat suviiraM candravad raadho maruto dadaa naH
devaaso raNvam avase vasuuyavo giirbhii raNvaM vasuuyavaH
maa tvaa tapat priya aatmaapiyantam maa svadhitis tanva\ aa tiSThipat te
stavaa nu ta indra puurvyaa mahaany uta stavaama nuutanaa kRtaani
urujrayasaM ghRtayonim aahutaM tveSaM cakSur dadhire codayanmati
dhruvaM jyotir nihitaM dRshaye kam mano javiSTham patayatsv antaH
ahann ahim ariNaat sapta sindhuun apaavRNod apihiteva khaani
sindhor iva pravaNe nimna aashavo vRSacyutaa madaaso gaatum aashata
sa vaam madhu pra vocad Rtaayan tvaaSTraM yad dasraav apikakSya\M vaam
vibhish cyavaanam ashvinaa ni yaatho advayaavinam maadhvii mama shrutaM havaM \.\
evaa vasiSTha indram uutaye nRRn kRSTiinaaM vRSabhaM sute gRNaati
hataM ca shatruun yatataM ca mitriNaH prajaaM ca dhattaM draviNaM ca dhattam
yat sampRcham maanuSiir visha aayan tvaM nRbhir ajayas tvaavRdhebhiH
endo visha kalashaM somadhaanaM krandann ihi suuryasyopa rashmim
somo na vedhaa RtaprajaataH pashur na shishvaa vibhur duurebhaaH
bhareSujaaM sukSitiM sushravasaM jayantaM tvaam anu madema soma
sa pratnavan navyase vishvavaara suuktaaya pathaH kRNuhi praacaH
oSThaav iva madhv aasne vadantaa stanaav iva pipyataM jiivase naH
aa naamabhir maruto vakSi vishvaan aa ruupebhir jaatavedo huvaanaH
agre sindhuunaam pavamaano arSaty agre vaaco agriyo goSu gachati
amandaan stomaan pra bhare maniiSaa sindhaav adhi kSiyato bhaavyasya
adhvaryavo haviSmanto hi bhuutaachaapa itoshatiir ushantaH
puurNam uudhar divyaM yasya siktaya aa sarvataatim aditiM vRNiimahe
μακάριοι οἱ καθαροὶ τῇ καρδίᾳ, ὅτι αὐτοὶ τὸν θεὸν ὄψονται.
Τότε οὖν ἔλαβεν ὁ Πιλᾶτος τὸν Ἰησοῦν καὶ ἐμαστίγωσεν.
πρῶτʼ ἐλθὼν σὺν ὄχεσφι διδασκόμενος πολέμοιο·
ὣς ὃ πρόσθʼ ἵππων καὶ δίφρου κεῖτο τανυσθεὶς
τοὺς μὲν ἔασʼ, ὃ δʼ ἄρʼ Ἱππασίδην Χάροπʼ οὔτασε δουρὶ
ὠκύμοροι καὶ τόξον ὅ τοι πόρε Φοῖβος Ἀπόλλων;
ὣς φάτο, Πάτροκλος δὲ κορύσσετο νώροπι χαλκῷ.
τὸν δʼ ἀπαμειβόμενος προσέφη πόδας ὠκὺς Ἀχιλλεύς·
وَهُوَ الَّذِي خَلَقَ اللَّيْلَ وَالنَّهَارَ وَالشَّمْسَ وَالْقَمَرَ كُلٌّ فِي فَلَكٍ يَسْبَحُونَ
إِذْ تَبَرَّأَ الَّذِينَ اتُّبِعُوا مِنَ الَّذِينَ اتَّبَعُوا وَرَأَوُا الْعَذَابَ وَتَقَطَّعَتْ بِهِمُ الْأَسْبَابُ
ذَلِكَ أَمْرُ اللَّهِ أَنْزَلَهُ إِلَيْكُمْ وَمَنْ يَتَّقِ اللَّهَ يُكَفِّرْ عَنْهُ سَيِّئَاتِهِ وَيُعْظِمْ لَهُ أَجْرًا
يُولِجُ اللَّيْلَ فِي النَّهَارِ وَيُولِجُ النَّهَارَ فِي اللَّيْلِ وَهُوَ عَلِيمٌ بِذَاتِ الصُّدُورِ