- Checked
- Reference checked
- Work
- King James Bible
- Language
- English
- Counted as
- Verse
- Reference
- King James Bible
- Citation
- King James Bible Job 15:4
- Reference check
- Tier 1
Show text
Yea, thou castest off fear, and restrainest prayer before God.
Opening
Opening page.
Hebrew Reduced
Showing 50 of 474 checked matches: 1 name, 473 texts
Open a name or text for its reference. Text matches are checked source passages.
Yea, thou castest off fear, and restrainest prayer before God.
Salute Rufus chosen in the Lord, and his mother and mine.
Glorious things are spoken of thee, O city of God. Selah.
To deliver their soul from death, and to keep them alive in famine.
For ye have the poor always with you; but me ye have not always.
The hireling fleeth, because he is an hireling, and careth not for the sheep.
And he said unto them, Hear, I pray you, this dream which I have dreamed:
Then said all the trees unto the bramble, Come thou, and reign over us.
For in him dwelleth all the fulness of the Godhead bodily.
For the goodman is not at home, he is gone a long journey:
Who did no sin, neither was guile found in his mouth:
The staves shall be in the rings of the ark: they shall not be taken from it.
Wherefore say, Behold, I give unto him my covenant of peace:
For who can eat, or who else can hasten hereunto, more than I?
Gracious is the LORD, and righteous; yea, our God is merciful.
For in thee, O LORD, do I hope: thou wilt hear, O Lord my God.
ayaM soma indra tubhyaM sunve tubhyam pavate tvam asya paahi
Rjraaso maa pRthiviSThaaH sudaasas tokaM tokaaya shravase vahanti
tve vishvaa taviSii sadhrya\g ghitaa tava raadhaH somapiithaaya harSate
akSodayac chavasaa kSaama budhnaM vaar Na vaatas taviSiibhir indraH
pra vo .achaa jujuSaaNaaso asthur abhuuta vishve agriyota vaajaaH
abodhi jaara uSasaam upasthaad dhotaa mandraH kavitamaH paavakaH
apnasvatii mama dhiir astu shakra vasuvidam bhagam indraa bharaa naH
puraa yat suuras tamaso apiites tam adrivaH phaligaM hetim asya
vishvaany asmai sudinaani raayo dyumnaany aryo vi duro abhi dyaut
tvam aavitha naryaM turvashaM yaduM tvaM turviitiM vayya\M shatakrato
maadhyaMdinasya savanasya vRtrahann anedya pibaa somasya vajrivaH
daasapatniir ahigopaa atiSThan niruddhaa aapaH paNineva gaavaH
aa gachantiim avasaa citrabhaanavaH kaamaM viprasya tarpayanta dhaamabhiH
yo ashvasya dadhikraavNo akaariit samiddhe agnaa uSaso vyu\STau
aryamaNaM varuNam mitram eSaam indraaviSNuu maruto ashvinota
te vaayave samanaso vi tasthur vishven naraH svapatyaani cakruH
prati dyutaanaam aruSaaso ashvaash citraa adRshrann uSasaM vahantaH
traataaraM tvaa tanuunaaM havaamahe .avaspartar adhivaktaaram asmayum
havaamahe vaaM vRSaNaa suvRktibhir asme indraavaruNaa sharma yachatam
supraketebhiH saasahir dadhaano vidyaameSaM vRjanaM jiiradaanum
aruSastuupo rushad asya paaja iLaayaas putro vayune .ajaniSTa
vi suunRtaa dadRshe riiyate ghRtam aa puurNayaa niyutaa yaatho adhvaram
adhvaryavo yo apo vavrivaaMsaM vRtraM jaghaanaashanyeva vRkSam
tam asya dyaavaapRthivii sacetasaa vishvebhir devair anu shuSmam aavataam
maa no vi yauH sakhyaa viddhi tasya naH sumnaayataa manasaa tat tvemahe
dyubhir hitam mitram iva prayogam pratnam Rtvijam adhvarasya jaaram
maadhyaMdinasya savanasya vRtrahann anedya pibaa somasya vajrivaH
ὡς δʼ ἴδεν, ὥς μιν ἔρως πυκινὰς φρένας ἀμφεκάλυψεν,
οἳ δʼ ἤτοι τόσσον μὲν ἔχον τέλος, οὔατα δʼ οὔ πω
τῶν δʼ Ἕλενος Πριάμοιο φίλος παῖς σύνθετο θυμῷ
ὣς εἰπὼν ὃ μὲν αὖτις ἀπέσσυτο, τὸν δʼ ὀρόθυνεν·
πυκνὸν καὶ μαλακόν, ὃς ἀπὸ χθονὸς ὑψόσʼ ἔεργε.
αὐτίκʼ ἄρʼ Ἥφαιστον προσεφώνεεν ὃν φίλον υἱόν·
يَسْأَلُكَ النَّاسُ عَنِ السَّاعَةِ قُلْ إِنَّمَا عِلْمُهَا عِنْدَ اللَّهِ وَمَا يُدْرِيكَ لَعَلَّ السَّاعَةَ تَكُونُ قَرِيبًا