- Checked
- Reference checked
- Work
- King James Bible
- Language
- English
- Counted as
- Verse
- Reference
- King James Bible
- Citation
- King James Bible Psalms 128:4
- Reference check
- Tier 1
Show text
Behold, that thus shall the man be blessed that feareth the LORD.
Opening
Opening page.
Hebrew Ordinal
Showing 50 of 149 checked matches: 2 names, 147 texts
Open a name or text for its reference. Text matches are checked source passages.
Behold, that thus shall the man be blessed that feareth the LORD.
Let the people praise thee, O God; let all the people praise thee.
Son of man, there were two women, the daughters of one mother:
While the bridegroom tarried, they all slumbered and slept.
For length of days, and long life, and peace, shall they add to thee.
God is my strength and power: and he maketh my way perfect.
Then Joshua commanded the officers of the people, saying,
I cried unto thee; save me, and I shall keep thy testimonies.
And, behold, there was a certain man before him which had the dropsy.
Now Annas had sent him bound unto Caiaphas the high priest.
And he said unto them, How say they that Christ is David’s son?
And when Bela was dead, Jobab the son of Zerah of Bozrah reigned in his stead.
Pass ye over to Tarshish; howl, ye inhabitants of the isle.
He that deviseth to do evil shall be called a mischievous person.
The eyes of the LORD are in every place, beholding the evil and the good.
tam u STuhi yo abhibhuutyojaa vanvann avaataH puruhuuta indraH
bhagasya svasaa varuNasya jaamir uSaH suunRte prathamaa jarasva
bhuuri hi te savanaa maanuSeSu bhuuri maniiSii havate tvaam it
indraaya soma suSutaH pari sravaapaamiivaa bhavatu rakSasaa saha
ayaM vRtash caatayate samiiciir ya aajiSu maghavaa shRNva ekaH
gharmeva madhu jaThare saneruu bhagevitaa turpharii phaarivaaram
tvaa yujaa ni khidat suuryasyendrash cakraM sahasaa sadya indo
tvaam agne prathamam aayum aayave devaa akRNvan nahuSasya vishpatim
shaM no bhava cakSasaa shaM no ahnaa sham bhaanunaa shaM himaa shaM ghRNena
imaa agne matayas tubhyaM jaataa gobhir ashvair abhi gRNanti raadhaH
aja ekapaat suhavebhir Rkvabhir ahiH shRNotu budhnyo\ haviimani
shaM no devaH savitaa traayamaaNaH shaM no bhavantuuSaso vibhaatiiH
cakaara taa kRNavan nuunam anyaa yaani bruvanti vedhasaH suteSu
kim aavariivaH kuha kasya sharmann ambhaH kim aasiid gahanaM gabhiiram
adhi dvayor adadhaa ukthya\M vaco yatasrucaa mithunaa yaa saparyataH
achaa mahii bRhatii shaMtamaa giir duuto na gantv ashvinaa huvadhyai
aa vaaM ratham avamasyaaM vyu\STau sumnaayavo vRSaNo vartayantu
iSireNa te manasaa sutasya bhakSiimahi pitryasyeva raayaH
indraM na tvaa shavasaa devataa vaayum pRNanti raadhasaa nRtamaaH
sedha raajann apa sridho vi vo made maa no duHshaMsa iishataa vivakSase
asya shaasur ubhayaasaH sacante haviSmanta ushijo ye ca martaaH
adha shvetaM kalashaM gobhir aktam aapipyaanam maghavaa shukram andhaH
yathaa-yathaa patayanto viyemira evaiva tasthuH savitaH savaaya te
apuupam addhi sagaNo marudbhiH somam piba vRtrahaa shuura vidvaan
samudre tvaa nRmaNaa apsv a\ntar nRcakSaa iidhe divo agna uudhan
eyam enaM devahuutir vavRtyaan madrya\g indram iyam Rcyamaanaa
maa no akRte puruhuuta yonaav indra kSudhyadbhyo vaya aasutiM daaH
omaanam aapo maanuSiir amRktaM dhaata tokaaya tanayaaya shaM yoH
πῶς οὐχὶ μᾶλλον ἡ διακονία τοῦ πνεύματος ἔσται ἐν δόξῃ;
γάστρην μὲν τρίποδος πῦρ ἄμφεπε, θέρμετο δʼ ὕδωρ·
πρόσσω γὰρ κατέκυψε, τὸ δʼ ἐξόπιθεν δόρυ μακρὸν
πρόσσω γὰρ κατέκυψε, τὸ δʼ ἐξόπιθεν δόρυ μακρὸν
εἰς γὰρ χολὴν πικρίας καὶ σύνδεσμον ἀδικίας ὁρῶ σε ὄντα.
وَلَا تَكُونَنَّ مِنَ الَّذِينَ كَذَّبُوا بِآيَاتِ اللَّهِ فَتَكُونَ مِنَ الْخَاسِرِينَ
وَالْخَيْلَ وَالْبِغَالَ وَالْحَمِيرَ لِتَرْكَبُوهَا وَزِينَةً وَيَخْلُقُ مَا لَا تَعْلَمُونَ